Medicinerna spökar

I natt sussade jag i mammas säng, ifall att det skulle bli kämpigt med andningen igen. Natten klarades av utan några problem och klockan 07.20 ringde mitt alarm och det var dags att hoppa upp. Mot köket styrde jag mina vacklande steg och fick i mig youghurt och en halv kopp the. Så trött och slapp jag kände mig, men jag tänkte ge dagen en chans och ta mig till skolan.

När jag kom till skolan överöstes jag med kramar från alla håll och kanter. Jag kan inte säga, hur mycket jag än försöker, hur mycket ni betyder för mig NH7! Allt ni gjorde natten till den sista augusti, det finns bara ett ord. Ett mycket litet ord, men ack så mycket känsla jag har bakom det - TACK!

Jag började svettas i skolan och min kropp var svag. Så efter lunch åkte jag hem, och blir troligtvis hemma imorgon. Jag vill bara tillbaka till skolan nu och att allt ska bli som vanligt. Så, ge mig någon dag till, sen är Fia fit for fight!

Vad bjöd garderoben på idag då? Jo, nämligen:

Topp/Lindex--Skärp/Vila--Kofta/Gina Tricot--Jeans/Diesel

>>those three word I'd said too much, but not enoght<<

Kommentera!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0