fiaskoglund

Har precis ätit pasta. Mums så gott det var!

Jag vill inte mer. Please begin to breathe! Nu på en gång. Känslorna bara väller över mig. Du lämnade ett så stort hål efter dig kära du! Ett hål som inte kan täppas igen. Jag vill inte prata om dig som någonting som har varit utan om någon som är. Här och nu. Jag vill ha dig vid min sida. Jag vet jag är egoistisk, men även jag måste få vara det. För tio månader sedan hade vi minnesstund något som jag inte ville få uppleva. Tårarna gjorde sin väg ner för mina kinder och smärtan var outhärdlig. Jag kramade Marias hand så hårt så hårt. Men bara med kraft av en bråkdel av hur ont det gör. Jag tror fortfarande att du ska komma tillbaka, jag vill inse att det inte kommer hända. Jag vet, jag är naiv. Du gav mig så mycket, så mycket som du inte kan förstå. Allt du lämnade, dina barn, Sofia och alla ungdomar. DET ÄR INTE RÄTTVIST! Varför skulle du rycks ifrån oss. Det finns ingen som fötjänar döden, men någon borde ha velat dö i ditt ställe. Vissa tar självmord, andra rycks upp från sitt liv. Why God why?

>>Every day every night i want to see you baby standing by my side<<